Formex höst 2014, det bortglömda inlägget.

Skriv ditt budskap på bröstet!

Jag har aldrig varit på Formex som besökare. Jag hade tänkt testa det i år. Vanligen ställer jag ut eller hjälper till i någon monter som avlösare vid lunchtid. Det ska bli roligt och annorlunda. Jag har varit på mässor utomlands också, en gång som ren besökare i Paris och två gånger i Frankfurt på Tendence. Båda dessa gånger var jag även utställare.

Men i augusti smäller det alltså. Jag ska försöka ta mig igenom hela mässan utan att bli galen (ffa stora hallen kan göra det med en). Jag vill hitta nya saker, inte det som alla andra redan hittat och rapporterat om. Utan andra saker som små producenter värkt fram. Samma tänk som när jag öppnade butik, vad är poängen att sälja samma som alla andra? Jo att tjäna pengar...för folk gillar att köpa välkända märken. Själv tycker jag det är dötrist faktiskt. 
När det gäller stora dyra saker satsar nog även jag på säkra kort, fast det beror nog oftast på att det är en väl designad möbel. Jag har några sådana hemma som jag hade ångest inför att köpa men som glädjer mig dagligen fast några av dem har funnits med mig 12-13 år. 


 Årets tema....so soft 
House of Rym ser det ut som, de är gulliga människor!


Jag har några vänner och bekanta som jobbar på riktigt med inredning, de får komma på frukost första dagen och får massa goodiebags. Det kommer inte jag få. Jag tar med vattenflaska och kör gerillastuket. Med iphonen i högsta hugg tänker jag mig. Och så ska jag hälsa på mina vänner som ställer ut. Där kanske man får en kola eller något;) Nåväl, i väntan på Formex tänkte jag visa några guldkorn som jag hittat på Tendence, det är nog egentligen ingen som säljer detta i Sverige än, kanske aldrig, jag säljer lite av det i min butik/webshop. 

Helt organiska klubbor

Förvaringsboxar med tromp l´euil effekt från Raumsgestalt

Lyckomagneter från Pling

Nybyggare del ett

Blåmålad betong. Mycket inspiration finns i Ytterjärna. Deeutom godaste bakverken i Sörmland skulle jag tro.

Vi har träffat arkitekten. Honom känner jag sen skolåren. Han har mitt fulla förtroende. 
Maken och jag var ganska överens. Jag är mer extravagant när det gäller estetik, maken vill ha dubbla gipsväggar med latexfog och ljudisolerade dörrar...Hans böjelser är ganska billiga. Mine, not so much. Inte så att jag vill frossa i lyx men jag har några önskemål som kommer göra att budgeten eventuellt drar iväg. Jag hade tänkt ta igen det på...dörrarna, men det verkar bli svårt.

Vi har beställt en nybyggnadskarta, det kostar 10000 kronor för en tomt under två tusen kvadrat, vilket vår är, och en extra fil till arkitekten som var det viktigaste tydligen. Den kostade en femhunka till. Vi ska få en skiss i nästa vecka av A (arkitekten) det är rysligt spännande. Våra önskemål har insamlats, processats och snart ska han spotta ur sig en produkt.

Det nästa som ska hända är att vi är överens om planlösningen. Utifrån den kan man börja göra skalet. 

Talar för sig själv.

Vi var som ni kanske läst om här och där i Ytterjärna. Där såg vi en granhäck som var utomjordiskt vacker. Böljande, tät och saftig. Maken har försökt få mig intresserad av granhäck men jag har avfärdat det totalt. Tills nu. Nu har jag lagt Avenboken på is, kontaktat en trädgårdsmästarinna jag känner och kanske vi får till en riktigt härligt magisk häck till nästa vår (eller om tio vårar).
Det ska in ett Gunnebostängsel också, hönsen ni vet. För en bekant på "ön" berättade att räven tog hennes höns i förra veckan. Stor sorg.

Jag har ändrat mig vad gäller kakel i köket också. Jag ville ha det runda småttiga mosaikkaklet som jag hade i vårt förra hus, jag kände mig inte klar med det efter bara ett år. Men nu så kompromissar vi lite. Jag får en inbyggd kran från...Vola (hoppas jag fast det blir nog Hans Grohe som vi har nu) om vi tar ett billigare kakel. Jag tänker mig blanka fransiga lite större vita kakelplattor som sätts förskjutet som en tegelvägg. Mörk fog och så kanske hela vägen upp i taket. Jag vet, det har setts förut men jag gillar det. 


Vi tittade in på Ikea i Kungens kurva innan vi blev andliga i Järna. Där var det kommers som vanligt, en helt vanlig vardag vid pass 11.00. Vad gör folk egentligen i detta land? Shoppar på dagtid verkar det som. 
Vi skulle titta på den kökslucka jag bestämt mig för via nätet men ej sett IRL. Den heter Råsdal och ska vara i vit askfanér. Jag gillade den men är lite orolig för att trästrukturen ska samla smuts...Vi får se.
Jag köpte 2,4m av tyget jag skrev om för cirka ett år sedan här, den med julgranen. Nu slog jag till! Den ska få hänga i stora vardagsrummet som insynsskydd under julledigheterna mot grannen som bygger om utan att någonsin bli färdig.

Några inköp.

Vidare inhandlades en dörrmatta av samma sort som vi redan har och en visp av varje sort. Krull och ballong. 

Min femte av samma sort.

Jag kommer skriva successivt om våra framsteg men säkert mest om bakslag, det känns oundvikligt. Men just nu är det bara sol i sinnet!

Klart slut. Kom.

Spännande former på husen, en odlingsvägg av pallar och i butiken Robygge fanns en otroligt härlig bok som jag ska köpa snart. Om barn, sommar och Sverige kändes det som.

Fantastiskt ljus på väg söderut.

 

Att följa trender

I tidigare barnrum har jag alltid haft Kaspar och Saga från Sandbergs, denna gång är det kanske dags för något nytt? Denna från Photowall. Snömöblerna har vi redan.

Jag har stelnat i min estetik. Jag påverkas inte längre så lätt av den senaste trenden. Delvis beror detta nog på mina övertygelser kring konsumtion, hållbarhet och kvalitet. Och så är jag "ekonomiskt" sinnad. Den ekonomiska biten beror dock en hel del på min plånbok är jag rädd.

Sedan mina första försök att ordna mina olika rum började en gång i föräldrarnas hus på 90-talet har jag hittat min egen stil. Nu är det möjligen kulörerna och textilierna som ändras, möblerna har sett likadana ut senaste 20 åren.

Jag har alltid försökt förstå mig på mig själv och mina val. Jag anar att det är därför jag blivit så petig, jag framhärdar liksom, kör min grej. Och är sträng. Killing my darlings. To the bitter end.

Av den anledningen hakade jag inte på den Marockanska trenden när den kom även om jag tycker om färgerna, formerna och det rustika uttrycket. Nu har den skandinaviserats och jag skulle mycket väl kunna tänka mig ett eller annat uppläggningsfat i svartvitt och slingrande mönster. Jag vill inte ha det för spretigt hemma, därför väljer jag bort mycket som jag egentligen gillar, mitt liv är spretigt nog ändå!

Eldstaden från franska Focus vore pricken över i.

Detta inlägg började med att jag såg Sveriges störste trendspanare gilla "träkakel". Jag sög ett dygn på den karamellen och funderade på varför jag instinktivt tyckte det var en så omåttligt dum idé. Till att börja med tycker jag det är trist att trenderna växlar så snabbt att ingen kan hinna med och att alla springer åt samma håll. 

Jag kom fram till att jag ogillar fejk. Alltid. Trä ska vara trä, kakel ska se ut som kakel. Stockkonservativ!

Jag har tidigare övervägt träväggar i vårt badrum men maken invände på grund av fuktspärrningsproblem. Annars gillar jag det. Lätt att sätta upp hyllor, krokar och annat. Men när man gör kakel som ska se ut som trä då blir jag orolig. Bara för att man kan göra saker måste man inte. Jag försöker se det framför mig, en hel vägg med pyttesmå brädlappar med fog emellan.....nej, jag tror inte det blir snyggt. Jag tror man tröttnar. Då går det bort för mig.

Om man skulle göra andra keramikföremål som liknar trä är det en annan sak. Mindre grejer som kan bytas ut lätt. När jag tänker på saken har jag faktiskt gjort det själv! För fyra år sedan gjorde jag stengodskrukor som jag glaserade i vitt och svart för att det skulle se ut som en björkstam. De sålde jag till och med på DesignTorget och i Skansenbutiken. Min keramiklärare var häpen...

Jag måste dock erkänna att jag på gamla dar börjat gilla färgen blå. Jag har aldrig gillat blått tidigare utom på havet och himlen. Men nu "likear" jag en himla massa bilder på Instagram med blekblå och turkosa nyanser....märkligt! Jag har till och med låtit undersöka vilken kulör en teförpackning från Clipper hade för den är så snygg. Så i nya huset som planeras stå klart i augusti, där ska för första gången blått och turkost komma in. Det känns väldigt spännande. Jag har också tänkt byta fondtapet i vårt sovrum. Jag har älskat den och den fick följa med i förra flytten men nu är jag klar med vita medaljonger på vitt i megaformat tror jag!

Stockholmsmatten från IKEA i gult har jag suktat efter länge, snart blir det kanske verklighet.

Idag visas vårt hus inför försäljning och jag har flyttat upp till mamma och pappas hus som ligger tre hundra meter bort från vårt. Jag var på grund av en magsjuk liten pojk tvungen att duscha. Då slog det mig att det rummet planerade jag för tolv år sedan och det håller än. 
Mjukt chokladbrunt klinkergolv, runda sjöstenar i duschdelen. De stenarna gör att det känns lite som om man är utomhus, stort duschmunstycket (största som fanns då) som ger regnkänsla. På väggarna vita rektangulära kakelplattor och ett Molger, badrumsskåp i mörkt trä med skjutbart spegelparti från IKEA och deras fina lilla handfat, Ånn som jag ständigt återkommer till när jag renoverat. På det hela taget skulle man kunna kalla det lite tidlöst. Inget sticker ut , inget är helt hopplöst fult och förbi. Jag anar att träkaklet efter 12 år känts lite bedagat.

Tapet från den tillfälliga kollektionen Bråkig hos IKEA. När den reades ut köpte jag den för 19 kronor rullen. Redan då var vi inställda på flytt. Den ska in i Tyllas rum tror jag eller kanske hallen. Nästan gratis!

Runda mjuka stenar ihop med väldigt mycket raka linjer i duschrummet jag planerade för många år sedan. Tvättstället är Ånn från IKEA. Det brukar jag alltid använda vid renoveringar. Billigt och snyggt. Någon hylla behöver man inte heller!

På övre plan gick jag dock all in. Jag fick till en hel vägg med turkost, lite melerat kakel, stavformad litet sjöstensgolv och en stor spegel på ena väggen. Även där ett träbadrumsskåp fast i den högre skolan, DesignTorget köptes det på. Trots att en hel vägg är helt turkost så funkar det. Det har samma färg som en ocean och jag tror det ä anledningen. Det känns som om man är på en grekisk ö!

Turkost och sjösten i mammas badrum, tolv år gammalt nu men hänger med.

Jag har planer på att ha en sådan stor spegel i mitt nästa badrum. Det avgörande blir i vilket format spegelglasen levereras i, det är nämligen skären som kostar och då tror jag att det kan bli riktigt billigt att helt enkelt bara köpa ett okapat glas. Vi får se.

Den här veckan blir riktigt spännande. Får vi bra betalt för vårt hus kan jag ta ut svängarna lite, kanske. Jag är som sagt lite feg. men här kommer lite exempel på vad jag skulle vilja få in i mitt nya hus.

Sexkantigt cremevitt vill jag ha i nya huset

Nu håller vi bara andan här, väntar på att budgivningen ska sätta igång. Beroende på hur den utfaller ska vi rita ett hus, stort eller större, med eller utan Gyrofocus...det är frågan!

Bye for now!
Anna

Härlig design. Humor och skandinavisk flirt

Good dog bag som var anledningen till att jag blev agent för Keecie.

Att se sig om i världen är både himmel och helvete. Jag är nämligen både konsumtionsmotståndare och hagalen i en och samma komplexa person. Då och då slutar jag helt att hänga med i utvecklingen, låter bli att köpa inredningsmagasin, går ej i affärer och tittar inte på det ständiga flödet av prylar på sociala- och andra medier. 

Ibland gör jag tvärt om och låter det bara skölja över mig.

Eftersom jag själv formger saker tvingas jag då och då ställa ut på mässor för att visa upp mig. Då är det mycket svårt att inte ta in resten av världens design. Jag har vid två tillfällen vandrat timme efter timme upp och ned för samtliga gångar på Frankfurts mässa, Tendence. Det är mycket intryck som tar flera dagar att smälta och koka ihop. Har man som jag dessutom en fysisk butik måste man köpa in saker som funkar ihop. Det tar några dagar minst i anspråk.

Första gången på Tendence hittade jag Keecie, ett holländskt företag som säljer väskor i läder med tryck. Underbar kvalitet och form i kombination med humor. De såldes på DesignTorget, Myntmuseet och Bric a Brac under våren och jag hoppas det fortsätter coh utökas till fler butiker i Sverige! Nya modeller har kommit nu och nya härliga färger. Orkar jag med ställer jag ut dem på Formex i vinter ihop med mina egna produkter. Allt beror på mängden sömn jag får närmaste månaderna.

Hungry Harry

Färgkartan jag fick i veckan. Älskar den gröna!

Top secret clutch, med en påfågel.

Just nu är jag väldigt aktiv på Instagram. Jag gillar verkligen det mediet. Man kan se var någon liten hemmafixare i Korea gjorde till lunch igår och hur solnedgången såg ut över Kuala Lumpur. Helt fantastiskt. Där kopplades mina gillanden och följanden ihop så att jag stötte på Skinny laMinx. Designern bakom heter Heather Moore och hamnade i formgivarsvängen av bara farten!

Det var kärlek från första ögonkastet! Skandinavisk form filtrerad genom Syd Afrikanska ögon. Allt var snyggt. Mer avskalat än Marimekko, med jordnära och väldigt väldigt snyggt. Jag har beställt lite saker därifrån och hoppas på att få sälja det i min butik snart!

Här kommer några favoriter, watch them and weep!

Anna

Härliga kort att skicka till bästa vännerna

Bordslöpare, underbart fin!

Jag vill ha hela huset fullt och alla möbler klädda i dessa tyger!

Utskuret ur trä, Intrikat.

Börsar kan man aldrig få för många av!

DIY i Skinny laMinx tappning. Sy din egen bonad!

Butiken i Cape Town

#Keecie#vardag#skinnylaminx#formex#design#scandinavisktouche#älskardet#DIY

Gyllene snittet, inredning, finkultur bla bla bla

En av mina favoritbyggnader i Stockholm på senare tid. Stockholm waterfront

Jag tror det var på Spanarna jag hörde något roligt i ämnet fin- versus fulkultur. Jag älskar Spanarna, fast jag har så väldigt sällan tid att höra på dem. Hämtning av barn brukar nästan alltid sammanfalla med detta program på fredagar. Mycket sorgligt. Jo jag vet att man kan efterhöra men jag missar så mycket att den högen med uppskjutna grejer är snart högre än Kebenekaise. Jag måste göra saker i realtid. Annars blir det inget.

Nåväl. Ämnet var finkultur kontra ful dito. Kanske man ska börja med att reda ut begreppen?
För mig är iallafall finkultur det som kräver en liten ansträngning att ta till sig. Som att gå på museum, boka operabiljetter, prenumerera på alla föreställningar på Drottningholmsteatern osv. I detta inkluderar jag även att ha "god smak". Lite kunskaper om olika stilar, lite konstvetenskap och kanske även film. Finkultur måste stödjas från staten annars bär det sig ej.

. 

Vad gäller inredning kanske det är avsaknad av tydlig stil. Där man köper en gardin för att få ett tygstycke i fönstret och inte tänker närmare på det. Fast ofta tycker jag att folk verkar tänka väldigt mycket på just gardiner...Spets med sidenbandsomtag i avvikande färg, gärna gredelint. Jag vet inte hur många gånger jag diskuterat detta med mina vänner som tycker precis som jag. Vi kan liksom inte förstå furulampor! När jag går igång på fula hus, lampor och bilar brukar min man (han vars inredning bor på återvinningscentralen) påminna mig om vilken liten klick vi är som tycker samma sak och att vi dessutom har väldigt liknande möbler. Som en sekt. Då brukar jag försvara mig med att alla inredningstidningar ju stöder mitt sätt att se på detta. Då svarar han att de har en väldigt liten upplaga. Han har en poäng. Vi är avvikarna här. Fast då tänker jag på flugor och bajs...;) Jag är verkligen otäck!

OK det var inte så precist kanske. Men vad är fult då? Kanske att gå och se på monstertruckar? Folkrace? Filmer med Jean-Claude van Damme och följa realitysåpor (om det fortfarande finns) och gå på musikal. Folkligt. Drar in en jävla massa pengar gör det också! Som att sälja saker med älgar på i gamla stan. Jag får en bild av Pretty Woman i huvudet, den med sniglarna (slippery little suckers! Jag menar då att han representerar fin och hon ful).

VA? 

Jag tror att tankarna kring smak och estetik väcktes av att grannen börjat renovera sitt hus. Det var från början nästan osynligt men nu har taket helt plötsligt ändrat färg från svart till klarrött. Fasaden var tidigare i brun-svart tegel men nu....KAKEL!?! I beige stenimitation, jättelika och passar urdåligt ihop med taket. Jag fattar ingenting! Får man ens göra så?
Tydligen får man numera göra nästan vad fasiken man vill med sitt hus, utom lökkupol, det säger de fortfarande nej till på stadsbyggnadskontoret. Man får visserligen inte ändra betydande på husets karaktär. Det tycker jag nog att man gör i detta fall. 
Jag försökte googla på kaklad ytterfasad...inga förslag kom upp. Det måste således vara väldigt ovanligt i Sverige. Jag är lite i chock faktiskt. Helt plötsligt känns det som att de flyttat huset in i vårt vardagsrum som är fem meter i takhöjd och hela ena sidan består av glas just mot denna fastighet. Oroad är ordet. Han har dessutom flaggat för att vegetationen ska ryka all världens väg...inte ett ord om kakel dock. Kanske bara det är ovana men vad händer när alla vill sätta sin personliga prägel på sitt hus i villastaden. Då har vi snart Disneyland här!

Detta leder mig osökt till det gyllene snittet, 1,618033988749. Jag gillar tanken på att det finns en självklar lösning på proportioner och skönhet. Det sägs att Mona Lisa ska vara målad enligt detta matematiska sätt för att se harmonisk ut. Jag misstänker att vissa har det i sig utan att veta ett smack om krångliga vinklar och geometri. Jag är såklart övertygad om att jag har rätt, baserat på gyllene snittet såklart. 
Även de som anses (eller själva anser sig) ha god smak delar ju inte detsamma. Inredning handlar väl om att skapa den röda tråden i hemmet och att från olika detaljer skapa en helhet med färg form och funktion.

Väldigt fin väska men lappen sitter fel eller är för långsmal och borde sys fast ordentligt.

Jag har några vänner vars hem gör mig fullständigt lugn. Det rör sig om kanske
10 hem sammanlagt där jag inte tycker att man ska flytta på en pryl. Det är ganska många faktiskt. Sen betyder ju inte det att jag skulle vilja ha det så hemma men det är genomtänkt och harmoniskt. Så skulle jag gärna ha det men här är det bara kaos. Grunden finns men jag skulle behöva en armé av städerskor och organisatörer för att hålla ordning på mina apor. (Not my circus, not my monkeys). 
En gång var jag på ett hotell i Spanien som var så vackert inrett. Barnen berättar fortfarande om hur jag, när vi klev in där, blev helt stilla och sa "jag behöver inte flytta en enda grej här". Är det en sjukdom?

Jag har för avsikt att återvända till detta fantastiska hotell som ligger i en liten håla som jag nästan växt upp i. (Mormor och morfar hade hus där förr). Om så bara för att visa maken hur det ska se ut.

Detta var lite lösa tankar....jag funderar mycket på sånt här...tyvärr;)