Min ena dotter har valt att studera i Kalifornien, Santa Monica college, och tar snart examen. Därför är jag på blixtbesök här. Jag hade inte sagt att jag skulle komma så det blev en överraskning.
Vädret var milt när jag landade och jag var framme kring 22.30. Vi gick genast ut för att umgås lite och äta något. Det var fantastiskt kul. Och gott men...trots att det var ett ganska "billigt" hak blir man av med över 700kr....det är verligen dyrt i USA nu. Men, bra mat och en doggy bag som blir en lunch imorgon!
Jag hade en sak planerad. Ett café jag tittat ut. Som inte riktigt motsvarade förväntningarna. Gott men...minus för plastbestick som böjde sig. Bara en gaffel till och med och sen ganska omysig inramning. De hade försökt men inte lyckats kan man säga. Jag tänkte att det skulle bli mitt stammisställe den här gången men jag har ändrat mig. Jag söer vidare. Blommorna såg till och med lite hängiga ut....Men som sagt gott, kanske prisvärt.
Sen tog jag mig för att botanisera längs med Melrose avenue. Mycket uteliggare, några hallucinerar hej vilt, ser ut att vara psykiskt sjuka, andra mer åt missbrukarhållet. I vilket fall säkert en blandning. Men det sticker i hjärtat när det blandas med den totala lyxen. Bilarna här....jisses. Man får lust att lägga sin sjal över dem om vällen men...de är så många. En sådan insats kanske inte ens betyder ett svatt. Så täner jag när jag psserar dem utan att göra just ett skvatt.
Men, i slutet av promenaden, några minuter från mitt hotell, fullpacad med vatten, godis till barnen och julkort för nästa år (en faibless jag har...fina julkort som skickas till en skara nära och kära), ser jag vad som först verkar vara en man med sin hund som står och försöker byta om utan att visa för mycket...han är blöt i håret och medan jag närmar mig ser jag att han bär boxers, tighta visserligen men mansunderkläder, och håller hårt i kopplet till en liten vit hund. Intill honom står ett par väldigt högklackade skor som drog mina tankar till dragartister. Han ser skitig ut på kroppen, han har rivmärken och lite blåmärken. Jag får bilder i huvudet som gör det svårt att ignorera honom. Jag får för mig att han kanske säljer sex, Kanske behandlas illa, är det därför han har hunden som skydd? Så som "gamla hederliga" alkisar hade förr ni vet...Många tankar. Han tigger inte, han byter om. I suggan för solen är obarmhärtig här, något som säkert håller liv i uteliggarna om nätterna och gör det svårt att flytta ifrån Kalifornien?
Jag sträcker ner handen i min slitna väska jag brukar resa med, fiskar upp Diorväskan jag ärvt av mamma som lyckligtvis har samma initialer som jag. I den ligger de pengar jag växlat till mig på Arlanda. 90 dollar var det först. 40 gick till taxin, eller 29 men han fick extra för han var så trevlig, Oliver. Och jag räcker den nya sedeln mot mannen som fortfarande inte är helt klädd.
-I think you need it more than me...får jag ur mig.
Hans hund skäller orimligt mycket och han försöker få den att sluta. Han tittar inte upp men tar emot sedeln med sina nymanikyrerade händer som har gelénaglar i en färg som matchar skorna. vassa naglar.
Oliver som körde mig i sin Uber från flygplatsen var från Nigeria. Han berättade spännande saker. Han har bott i LA i 18 år. Han kommer från södra Nigeria där man oftast är kristen. Norra delen tydligen mest muslimer...de plågas lite av Bokoharam tydligen....Nåväl. Han berättar att Nigeria är ett ganska välutvecklat land. Man utbildar sig. och när man gjort det måste man göra ett års samhällstjänst! Det har ju jag varit inne på...så att de unga kan se sig omkring, fatta hur samhället funkar och han lade till...för att integreras. Så är man söderifrån skickas man norröver och tvärtom. men sa han, muslimerna vill inte blanda sig...de vill omvända de otrogna. Suck.
OK, det var det om världsläget, eller LA och Nigeria ur hans och mina ögon. Nu ska jag vila lite, sen läsa i solen och ikväll träffa dottern i Koreatown!
Hej på er!
/Anna i LA
Jo, jag kan inte få med bilderna av någon anledning..kanske nätverkskrångel? Kommer senare!
