Gyllene snittet, inredning, finkultur bla bla bla

En av mina favoritbyggnader i Stockholm på senare tid. Stockholm waterfront

Jag tror det var på Spanarna jag hörde något roligt i ämnet fin- versus fulkultur. Jag älskar Spanarna, fast jag har så väldigt sällan tid att höra på dem. Hämtning av barn brukar nästan alltid sammanfalla med detta program på fredagar. Mycket sorgligt. Jo jag vet att man kan efterhöra men jag missar så mycket att den högen med uppskjutna grejer är snart högre än Kebenekaise. Jag måste göra saker i realtid. Annars blir det inget.

Nåväl. Ämnet var finkultur kontra ful dito. Kanske man ska börja med att reda ut begreppen?
För mig är iallafall finkultur det som kräver en liten ansträngning att ta till sig. Som att gå på museum, boka operabiljetter, prenumerera på alla föreställningar på Drottningholmsteatern osv. I detta inkluderar jag även att ha "god smak". Lite kunskaper om olika stilar, lite konstvetenskap och kanske även film. Finkultur måste stödjas från staten annars bär det sig ej.

. 

Vad gäller inredning kanske det är avsaknad av tydlig stil. Där man köper en gardin för att få ett tygstycke i fönstret och inte tänker närmare på det. Fast ofta tycker jag att folk verkar tänka väldigt mycket på just gardiner...Spets med sidenbandsomtag i avvikande färg, gärna gredelint. Jag vet inte hur många gånger jag diskuterat detta med mina vänner som tycker precis som jag. Vi kan liksom inte förstå furulampor! När jag går igång på fula hus, lampor och bilar brukar min man (han vars inredning bor på återvinningscentralen) påminna mig om vilken liten klick vi är som tycker samma sak och att vi dessutom har väldigt liknande möbler. Som en sekt. Då brukar jag försvara mig med att alla inredningstidningar ju stöder mitt sätt att se på detta. Då svarar han att de har en väldigt liten upplaga. Han har en poäng. Vi är avvikarna här. Fast då tänker jag på flugor och bajs...;) Jag är verkligen otäck!

OK det var inte så precist kanske. Men vad är fult då? Kanske att gå och se på monstertruckar? Folkrace? Filmer med Jean-Claude van Damme och följa realitysåpor (om det fortfarande finns) och gå på musikal. Folkligt. Drar in en jävla massa pengar gör det också! Som att sälja saker med älgar på i gamla stan. Jag får en bild av Pretty Woman i huvudet, den med sniglarna (slippery little suckers! Jag menar då att han representerar fin och hon ful).

VA? 

Jag tror att tankarna kring smak och estetik väcktes av att grannen börjat renovera sitt hus. Det var från början nästan osynligt men nu har taket helt plötsligt ändrat färg från svart till klarrött. Fasaden var tidigare i brun-svart tegel men nu....KAKEL!?! I beige stenimitation, jättelika och passar urdåligt ihop med taket. Jag fattar ingenting! Får man ens göra så?
Tydligen får man numera göra nästan vad fasiken man vill med sitt hus, utom lökkupol, det säger de fortfarande nej till på stadsbyggnadskontoret. Man får visserligen inte ändra betydande på husets karaktär. Det tycker jag nog att man gör i detta fall. 
Jag försökte googla på kaklad ytterfasad...inga förslag kom upp. Det måste således vara väldigt ovanligt i Sverige. Jag är lite i chock faktiskt. Helt plötsligt känns det som att de flyttat huset in i vårt vardagsrum som är fem meter i takhöjd och hela ena sidan består av glas just mot denna fastighet. Oroad är ordet. Han har dessutom flaggat för att vegetationen ska ryka all världens väg...inte ett ord om kakel dock. Kanske bara det är ovana men vad händer när alla vill sätta sin personliga prägel på sitt hus i villastaden. Då har vi snart Disneyland här!

Detta leder mig osökt till det gyllene snittet, 1,618033988749. Jag gillar tanken på att det finns en självklar lösning på proportioner och skönhet. Det sägs att Mona Lisa ska vara målad enligt detta matematiska sätt för att se harmonisk ut. Jag misstänker att vissa har det i sig utan att veta ett smack om krångliga vinklar och geometri. Jag är såklart övertygad om att jag har rätt, baserat på gyllene snittet såklart. 
Även de som anses (eller själva anser sig) ha god smak delar ju inte detsamma. Inredning handlar väl om att skapa den röda tråden i hemmet och att från olika detaljer skapa en helhet med färg form och funktion.

Väldigt fin väska men lappen sitter fel eller är för långsmal och borde sys fast ordentligt.

Jag har några vänner vars hem gör mig fullständigt lugn. Det rör sig om kanske
10 hem sammanlagt där jag inte tycker att man ska flytta på en pryl. Det är ganska många faktiskt. Sen betyder ju inte det att jag skulle vilja ha det så hemma men det är genomtänkt och harmoniskt. Så skulle jag gärna ha det men här är det bara kaos. Grunden finns men jag skulle behöva en armé av städerskor och organisatörer för att hålla ordning på mina apor. (Not my circus, not my monkeys). 
En gång var jag på ett hotell i Spanien som var så vackert inrett. Barnen berättar fortfarande om hur jag, när vi klev in där, blev helt stilla och sa "jag behöver inte flytta en enda grej här". Är det en sjukdom?

Jag har för avsikt att återvända till detta fantastiska hotell som ligger i en liten håla som jag nästan växt upp i. (Mormor och morfar hade hus där förr). Om så bara för att visa maken hur det ska se ut.

Detta var lite lösa tankar....jag funderar mycket på sånt här...tyvärr;)