torsdag 28 juni 2018

Dörrar jag vill äga

Just den här garagedörren var väl inget lysande exempel på en vacker och välskött dörr men den hjälpte mig att navigera i stan. Och den råkar vara till salu och i behov av kärlek...
Nyss hemkommen efter en tvådagars utflykt till Marsellian granskar jag mina foton. Jag inser att jag är lite överintresserad av dörrar.

Det är lite speciellt med varma länder har jag märkt, de stänger in sig. Jag fick detta delvis bekräftat av en släkting som bor på Franska Medelhavskusten. Hon sa att man ALDRIG kan se in hos någon, inte ens i trädgården. Oklart vad som göms(?) men jag tror att en anledning kan vara värmen, man vill hålla den utestängd.

Igår skulle jag ensam ta en tur på stan för att handla på ett pharmacie...vad hade jag plötsligt glömt när jag kom dit. Jag villade bort mig både på dit och tillbakavägen. Kanske för att jag tittade så mycket på stan, kanske för att jag inte har jordens bästa lokalsinne?
När jag varit i London senaste fyra gångerna har jag också fotat dörrar, de är dock oftast i mycket gott skick....kan ju bero på att det är en stad där man bara kan bo om man är rik. Här kommer iallafall en samling Marseillanska dörrar som är en ögonfröjd!




Blekt turkost, krusiduller och sen stenen som ramar in. Mycket vackert.


Pampig.
Känns kubansk nästan. Staden står för halva kostnaden nu för de som väljer att rusta upp fasaden. En uppryckning är på gång, man får hoppas att inte charmen försvinner och att allt blir svindryt....

Turkost igen i en enklare form men fin den med. Mycket gamla dörrar och små öppningar på vissa gamla hus.


Här en lite sliten dörr och fönster med den där typiska träpanelen kring. De görs på nytt såg jag runt ett av apoteken jag besökte.


Lite olja bara...



Själva dörren är lite lik min egen faktiskt, fast jag har målat min blankt svart.


Inramningen, blekt rosa, svart metall, den mörkt grå stenen...väldigt vackert trots att det bara är en enkel träjalusi för fönstret.

Här var det ordning minsann....




Ganska många hus hade den här gula färgen och kombinerade djärvt med mörka dörrar och luckor.

ÄLSKAR!

Så vackert i sin enkelhet!



Och här är jag med Medelhavet i bakgrunden, färgen alltså. Hade bara önskat att sista dagen blivit lite roligare, vi nåddes av ett sjukdomsbud som tog udden av det hela men jag är optimist, det kommer bli bra. Nästa år är vi här igen, kanske med vänner som behöver återhämta sig lite.....?

Nästa inlägg kommer antingen handla om mina nya planer för vår hemmaträdgård eller del två av detta; Dörrar som behöver min kärlek.... Hej hej!