Tapeter - allt går överstyr

Här en tapet från Sandbergs som jag haft i två olika barnrum i två olika färger i två olika hus. Jag gillar den fortfarande men nu blir det nya grejer.

Det börjar närma sig dagen F för Flytt. Jag vet att jag inte SKA titta på tapeter, vi ska ju måla för det är billigare och de tapeter jag fått dispens för är redan inhandlade, men jag kan bara inte hejda mig. 

Jag älskar tapeter. Det är som med tyg. Vanligen håller jag mig till enkla saker eller tuffa, aldrig romantiskt. Jag har i flera hus/lägenheter/radhus haft samma tapeter för jag väller så omsorgsfullt att det inte går att toppa det gång efter gång. Jag har ju bott på en hel del ställen nu....

I mitt första egna radhus hade jag den här tapeten i en pytteliten toalett, i brunt. I små utrymmen kan man ta ut svängarna både vad gäller mönster och tapetpris. Just på denna toa hade jag halvkaklat i ett nougatfärgat kakel och ovan den denna matchande tapet.

I ett barnrum kan man ju vara lite mer vågad än annars. Jag gillade den här, både pedagogisk, harmonisk och lekfull!

Jag vill ju ha in mer natur i vårt hus, därav stora fönster och träd utanför. Fåglar är en ny förälskelse, tyvärr fanns inte dörrklockan jag kärat ner mig i annat i en prototyp som jag bad om att få köpa. Och att jag ska ha fåglar på någon större vägg verkar osannolikt med dagens ekonomi. Men drömmen lever. Här hittade jag en lite galen och stilsäker variant. Inte så gulligt och naturtroget men gult är ju en favorit.

Den här från Louise Brody hade jag ju tänkt mig men jag tror det blir lite too much på köksväggen. Jag ska fortsätta suga på den och kanske beställa ett prov på den så jag ser hur stora fåglarna är. Det får inte bli två tusen stycken på väggen, då blir jag nog yr i kolan. Men jag älskar själva idén.

Kanske detta får bli den gyllene medelvägen i köket? För jag anar att det kan bli ganska ljust där....Kanske den till och med är snyggare som tyg?

Efter att ha klickat helt random på Tapetoramas lista över designers (eller inte HELT random, jag undvek alla märken jag kände till. Jag behöver ju inte se saker jag redan sätt liksom) Så började det gå över styr. Jag väljer alltid bort sådant som inte känns unikt. tapeter har en tendens att se likadana ut hos alla tillverkare men här börjar det rocka. Jag är allergisk för mönster som repeterar sig, rapporterna ska vara stora så det inte är helt uppenbart var de börjar och slutar. det är nog därför jag gillar Josef Franks mönster så mycket, de är lite vildare och större men numera för vanliga.

Den här älskar jag. Den är vass, enkel i sin svulstighet och stram i färgerna. Jag tycker att den är lite rock n´roll faktiskt. Visst kan man se Courtney Love dansa i söndriga nylonstrumpor och Bh med denna som fond? Eller kanske hon bara har grafitti på väggarna? Timourous Beasties heter tapetföretaget.

Här en till från samma firma som ovan. Den kräver ju sitt utrymme och jag motsäger ju mig själv här vad gäller repetitionerna men den är ju bara så fräsig. Färgerna är klara och kaxiga men själva mönstret är traditionellt slottsligt i en punkig blandning. Ett slott krävs förstås men det är ett skotskt företag och där duggar det ju tätt med gamla slott som behöver punktapeter.

Stramare men i samma exakta biologiskt korrekta anda. Den känns prickig och då går upprepning bra i min bok. Helt crazy miljöbild. Här något för den mer sparsmakade slottsdamen.

All in på slottstemat här. Och så en skarabé! Josephine och Napoleon borde haft dessa! Cool mix, både gammaldags, kungligt och rockigt på en och samma gång.

Bloody empire heter den...Bara en sådan sak!

Den här är så galen att den känns självklar för en sådan som jag. Betong och skalbaggar i en galen färgkombo.

Gult har jag ju tjatat om....Nu måste jag sluta titta, det blir ju panik här hemma!

Jag tänker att om man på allvar bli kär i an galen tapet då ska man nog avstå från att sätta den på väggen och istället köpa den i tygform. För kuddar eller kavajer kan man byta då och då, tapeter är lite svårare om man inte är rik som ett troll.