Köksmöte

Igår bokade jag möte med Anna från Nisseby snickerier. Det är ett lokalt snickeri som jag googlade fram. Och jag är mycket nöjd med dem. Trots detta var det med tunga steg jag lämnade lilla radhuset på golfbanan för att möta henne på bygget. Mest för att jag inte orkar mer krångel. Arkitekten hade lämnat ifrån sig gamla ritningar till de som skulle gjuta golvet och därför har vi nu ett avlopp där vi inte ville ha det. Anna skulle komma ut för att mäta så vi kunde skyffla om de olika bänkskåpen. Tack och lov visade det sig att skåpen ej börjat byggas än. Puh!

Så här har det varit tänkt ända fram till klockan 10.15 idag...nu nya planer.

Hon mätte, jag stirrade på ritningen, hon föreslog en omflyttning, lite smalare skåp, flytta spishällen med mera och jag tänkte frenetiskt. Jag försökte minnas hur jag ville ha köket från början. Jag ville ha en stor yta. Det var väl i princip den viktigaste funktionen jag var ute efter och som det nu blev fick jag 80 cm. Det var för lite. Jag hejdade henne.
-Du, köket är ju inte byggt än, ska vi inte ändra hela skiten? Vi pressar skåpet med hon så långt bort mot ena kanten som är fysiskt möjligt med tanke på avloppet, drar hällarna åt andra så vi öppnar upp lite yta till mig och så måste diskmaskinsskåpet vara 60 cm....Sen kan du väl bara fördela resterande längd på ett jämnt sätt? typ 80 cm breda? Blir inte det snyggat???
-Jo, sa Anna som fattar hur jäkla slut jag är. Så blir det alltså. Lite mer jobb för henne men hon försäkrade att det inte är så jobbigt som jag tror att det är. Bra.

Sedan frågade hon om greppen....och sockeln...
-Jag vill ha pushfunktion utan motor och en sockel med mässingsfolie tack! Sa jag.
-Bra, sa Anna.
Jag gick runt lite i huset efter att hon gått. Ringde maken, vinkade till min yngste son som passerade förbi med dagis och sedan åkte jag hem. Nu ska jag snart mäta våran badrumsspegel och kommoden vi köpt. Jag hoppas innerligt att de passar!

Hej hej!

Äntligen har någon tänkt till här....

Älskade ljusinsläpp.

Ser ni plåten under fönstret?

Här i hallen kommer jag behöva tänka till ordentligt tror jag. Igår mätte jag upp ena grannen för att be snickarna att dra ut väggen en aning. 60 cm fick det bli. L-E var 55 över bröstet.

Den är snygg men vad gör den? Detalj från Edgars rum.

Men se där! kakel på nästan en hel vägg, och bara en dag sent. det finns hopp ändå.

Och här ser ni mig i min nya korta frisyr som jag älskar. Jag kanske ser hoppfull ut (och det är jag egentligen) men tröttheten och sjukan på insidan finns där.

Jag ska dit senare idag innan dagis, då hoppas jag att det är klart, hela huset för jag orkar inte frysa mer om fingrarna här hemma och oroa mig för elen med mera, med mera.