Den vilda jakten på smörknivar

Här en skärmdump från Svensk slöjds hemsida. En gång i tiden sålde jag några av mina produkter där. 

Idag har vi ägnat stor kraft åt att hitta ALLA vitvaror till huset. Till slut fick vi ihop säcken och jag är faktiskt riktigt nöjd. Det blir en diskmaskin med sk. bestickbricka som jag är van vid och tycker är mycket praktisk. Ett kylskåp med vattendispenser. Det var ett krav med vatten i dörren för det är så bra för barnen. Då behöver de inte alltid be om vatten, de kan gå och hämta själva. Baksidan av detta är att man kan få översvämning...Fläkten skulle vara sluttande, vit och 90 cm bred. Den blev ganska dyr i förhållande till att den har en ganska begränsad funktion, att suga men så kan det vara. Tvättmaskin och tumlare som tål mycket och låter lite fick vi också tag på.

Allvarligt vackra saker. Småskaligt är det bästa för jorden, inte för plånboken i det korta perspektivet, men i det långa. helt säkert!

Den här hoppas jag maken godkänner. Jag tror det blir fint att den är så vit. Jag är allergisk mot svart glas i köket.

Den här hittade jag först, den är snygg och vreden passar ihop med de på spisen. Tyvärr fanns den bara i cremevit, det går ju INTE!!! Såklart!

Hela den här processen fick mig att på allvar börja längta efter att få flytta in och inreda nya huset. Det tog sig uttryck i att jag började googla smörknivar. Knasigt va!?! Det var minsann inte så lätt att få tag på handsnidade smörknivar som man kunde tro. Jag trodde att varje liten hemslöjdade hade en hemsida och sålde dessa på löpande band. Så var det inte. Jag hittade på Skansen, Svensk slöjd och slutligen ett par i körsbär från Hemslöjden på Sveavägen. De kunde skicka. två stycken för 95 kronor. De var milda i formspråket och inte riktigt det jag var ute efter, men jag kommer köpa dem likväl. Snart får jag väl börja tälja själv för att få det på mitt sätt. Jag fick en överdos med slöjd också och önskar att jag kunde få tid och råd att ta en kurs på Sätergläntan igen. Jag känner att jag vill......hålla på med näver tror jag, eller tälja. Vi får se, pensionen är inte långt borta. Då ska jag boka in mig halvårsvis där och bara jobba med huvudet och händerna. Så avslappnande och inspirerande.

Min farmor diskade alltid med en rotviska (heter det det?)

Slutligen bestämde jag mig för dessa, de var de enda som man kunde få hemskickade.