Flåsigt värre, prolaps nästa

Jag vill vara perfekt. På det sätt jag har bestämt mig att perfekt är. DET är minsann inte enkelt. Jag vill vara lagom tjock, äta nyttigt och ekologiskt, vara påläst på saker som intresserar mig,  vara miljövänlig i största allmänhet, vara fredlig, ha fina kläder, ett fint och rent hem och för att verkligen krångla till det ha lyckliga barn. Mycket att göra också.

Idag stötte jag återigen på patrull i miljövänligheten. Återvinningsstationen (dit jag GÅR) var som vanligt överfull. Sist jag var där hade någon aphjärna blandat plast och papper så att jag fick sortera. Inte jättekul meeeen är man miljövän så är det det man gör.

Jag fotade och tänker snart kontakta kommunen, för gnäll utan konstruktivitet det är bara tärande. Inget för mig, jag har tärande så det räcker. En gång till och jag ringer. Som vanligt!

Kraften sinade idag och fick mötas med promenad i skogen. Det blev bra. Jag hann ringa maken, en mäklare och svara på ett mail medan T skruvade sig i vagnen. Till slut somnade hon i en onaturlig ställning och fick bändas tillbaka. 

Tylla gör vad en freestyleåkare skulle kalla en 1 80 med twist i halvspagat.

Jag skrev av mig lite men allt blev tramsigt och flåsigt. Jag hatar moraltanter själv så därför skriver jag ett nytt inlägg, hård mot de hårda. Fast jag kanske framstår som en moraltant själv, inte vet jag. Jag gör det iallafall mest för min egen skull. Jag vill göra så rätt som möjligt. Om andra vill göra fel är det deras sak. Jag försöker vara trevlig och glad också.  
Det tyckte inte en tant på ICA att jag var i fredags.

Jag skulle posta ett brev. Tog kölapp och ställde mig på behörigt avstånd med lilla dottern. Vill inte i onödan stå och trängas. När numret närmar sig så ställer jag mig vid kassan. Framför står en 70-taggare, väldigt prydlig. 
När mitt nummer ropas upp går jag fram med mitt brev.
Då protesterar tanten...hon stod ju först! Jag hade sett att hon hade numret efter mig i "kön" och bryr mig inte om hennes protester först. Hon fortsätter dock att påpeka att hon stod före i kön. Ja men va fan! säger jag. DÅ blir hon tokig,-VA!?! svära!?! Så ofint! 
Jag bara ler, tanten är ju uppenbart galen. Tjejen i kassan säger till henne att det är kölappen som gäller men hon framhärdar om att hon stod först i kön.

Jag blir full i skratt, hon tar en nummerlapp OCH köar! Vilken idiot! Sen tycker hon illa om mitt sätt att tala, fine, svära är inte bra men om jag skulle välja att vara den som tränger mig i en kö eller att klämma ur mig ett fan...ja då väljer jag det sistnämnda alla dagar i veckan.

Hon ger sig inte ändå och då flyger fan i mig (;)) och jag säger att jag hellre är ful i munnen än otrevlig. Hon blir helt vild. Tjejen i postluckan snabbar på, detta hotar att urarta på riktigt och jag biter mig i tungan. Jag ler brett för att visa hur oberörd jag är över det inträffade men jag får en jäkla puls. 
Jag blir nästan tokig och får verkligen behärska mig för att inte skrika rakt ut vilken jävla idiot hon är och att hon valt fel jävla sexbarnsmamma att jävlas med. Människor som hon är de som gör världen till en sämre plats än vad det borde vara. En liten välklädd tant som spyr galla över andra utan att ha någon som helst anledning att göra det. Och det är inte första gången utan andra som jag blir påhoppad av just tanter. Inget märkligt i det, kvinnor kan minsann också mucka gräl. Men inte lika ofta. Testosteronbrist sannolikt.

Nu hör jag på radion om sopberg (och det för mig tillbaka till miljöpaniken), jo jag tackar. Så blir det när man inte självhushåller, en massa jävla sopor. (svordom IGEN!!!) Jag vill ut på landet NUUUUUUU! Ge mig höns och ett växthus så ska ni få se på grejjer, bara där inte bor bittra gamla tanter som ska jävlas med mig!

Men fruktläder på mammas plommon gör jag idag! Inget ska förgås, antagligen får jag äta allt själv...

Hur gör man då?

Jag tog en liter urkärnade plommon, två rågade matskedar honung. Mixade och bredde ut hälften på en plåt med papper på. In i ugn i många timmar på 50 grader och luckan på glänt... En plåt i taget, nästa blir klar under natten. Noll arbetsinsats och dåliga miljösamvetet lindrat.

Mixade plommon, jag lät bli att sila för jag tyckte det såg lite härligt ut.

#fruktläder #önskarhöns #självhushålla #plommon #tantermedattityd #jävlasintemedmammorpågränsentillnervsammanbrott #språkvård