Som att bo i stan nästan...

Jag bara älskar den här fåniga bilden. Det känns inte alls så lantligt som jag tänkt. Men det är OK, jag gillar ju lite puls, även om det är i den lilla skalan, i en kranskommun.

Jag som längtar så efter att fönstren skulle sätta i, jag missade hela grejen. Enligt maken påbörjades det jobbet redan igår. Det syntes bara inte från vägen där vi passerar dagligen. Men idag på lunchen skyndade jag dit. Svinkallt var det och fingrarna nästan förfrös på kuppen kändes det som. Men här är några bilder i all hast.

Köksfönster nummer ett på plats. 

Här är nummer två. Svart på utsidan.

Man ser kanske inte så mycket men jag visar ändå. Jag får liksom glädjefnatt!

Bild tagen vid kvart över fyra på eftermiddagen. Mörker alltså. I huset ned i vänstra hörnet verkar det finnas sprickor efter sprängningen....trots att det står mer än 50m bort. Vi får se. Framför vårt hus har de iallafall sprängt åtminstone tio gånger mer än vi. Kanske ännu mer?

Här kan man se en bit av köksfönstret.

Det lilla fönstret i vänster kant är till vårt badrum. De två övriga är ena barnrummets.

Det var allt för idag. Imorgon är vi lediga och gissa om vi kommer åka dit det första vi gör! Jo, vi ska få besök av Nissebysnickeri som ska snickra vårt kök. Anna kommer med prover på bänskivor, vilken service va? På en RÖD dag!! Tjoohoooo!