Att följa trender

I tidigare barnrum har jag alltid haft Kaspar och Saga från Sandbergs, denna gång är det kanske dags för något nytt? Denna från Photowall. Snömöblerna har vi redan.

Jag har stelnat i min estetik. Jag påverkas inte längre så lätt av den senaste trenden. Delvis beror detta nog på mina övertygelser kring konsumtion, hållbarhet och kvalitet. Och så är jag "ekonomiskt" sinnad. Den ekonomiska biten beror dock en hel del på min plånbok är jag rädd.

Sedan mina första försök att ordna mina olika rum började en gång i föräldrarnas hus på 90-talet har jag hittat min egen stil. Nu är det möjligen kulörerna och textilierna som ändras, möblerna har sett likadana ut senaste 20 åren.

Jag har alltid försökt förstå mig på mig själv och mina val. Jag anar att det är därför jag blivit så petig, jag framhärdar liksom, kör min grej. Och är sträng. Killing my darlings. To the bitter end.

Av den anledningen hakade jag inte på den Marockanska trenden när den kom även om jag tycker om färgerna, formerna och det rustika uttrycket. Nu har den skandinaviserats och jag skulle mycket väl kunna tänka mig ett eller annat uppläggningsfat i svartvitt och slingrande mönster. Jag vill inte ha det för spretigt hemma, därför väljer jag bort mycket som jag egentligen gillar, mitt liv är spretigt nog ändå!

Eldstaden från franska Focus vore pricken över i.

Detta inlägg började med att jag såg Sveriges störste trendspanare gilla "träkakel". Jag sög ett dygn på den karamellen och funderade på varför jag instinktivt tyckte det var en så omåttligt dum idé. Till att börja med tycker jag det är trist att trenderna växlar så snabbt att ingen kan hinna med och att alla springer åt samma håll. 

Jag kom fram till att jag ogillar fejk. Alltid. Trä ska vara trä, kakel ska se ut som kakel. Stockkonservativ!

Jag har tidigare övervägt träväggar i vårt badrum men maken invände på grund av fuktspärrningsproblem. Annars gillar jag det. Lätt att sätta upp hyllor, krokar och annat. Men när man gör kakel som ska se ut som trä då blir jag orolig. Bara för att man kan göra saker måste man inte. Jag försöker se det framför mig, en hel vägg med pyttesmå brädlappar med fog emellan.....nej, jag tror inte det blir snyggt. Jag tror man tröttnar. Då går det bort för mig.

Om man skulle göra andra keramikföremål som liknar trä är det en annan sak. Mindre grejer som kan bytas ut lätt. När jag tänker på saken har jag faktiskt gjort det själv! För fyra år sedan gjorde jag stengodskrukor som jag glaserade i vitt och svart för att det skulle se ut som en björkstam. De sålde jag till och med på DesignTorget och i Skansenbutiken. Min keramiklärare var häpen...

Jag måste dock erkänna att jag på gamla dar börjat gilla färgen blå. Jag har aldrig gillat blått tidigare utom på havet och himlen. Men nu "likear" jag en himla massa bilder på Instagram med blekblå och turkosa nyanser....märkligt! Jag har till och med låtit undersöka vilken kulör en teförpackning från Clipper hade för den är så snygg. Så i nya huset som planeras stå klart i augusti, där ska för första gången blått och turkost komma in. Det känns väldigt spännande. Jag har också tänkt byta fondtapet i vårt sovrum. Jag har älskat den och den fick följa med i förra flytten men nu är jag klar med vita medaljonger på vitt i megaformat tror jag!

Stockholmsmatten från IKEA i gult har jag suktat efter länge, snart blir det kanske verklighet.

Idag visas vårt hus inför försäljning och jag har flyttat upp till mamma och pappas hus som ligger tre hundra meter bort från vårt. Jag var på grund av en magsjuk liten pojk tvungen att duscha. Då slog det mig att det rummet planerade jag för tolv år sedan och det håller än. 
Mjukt chokladbrunt klinkergolv, runda sjöstenar i duschdelen. De stenarna gör att det känns lite som om man är utomhus, stort duschmunstycket (största som fanns då) som ger regnkänsla. På väggarna vita rektangulära kakelplattor och ett Molger, badrumsskåp i mörkt trä med skjutbart spegelparti från IKEA och deras fina lilla handfat, Ånn som jag ständigt återkommer till när jag renoverat. På det hela taget skulle man kunna kalla det lite tidlöst. Inget sticker ut , inget är helt hopplöst fult och förbi. Jag anar att träkaklet efter 12 år känts lite bedagat.

Tapet från den tillfälliga kollektionen Bråkig hos IKEA. När den reades ut köpte jag den för 19 kronor rullen. Redan då var vi inställda på flytt. Den ska in i Tyllas rum tror jag eller kanske hallen. Nästan gratis!

Runda mjuka stenar ihop med väldigt mycket raka linjer i duschrummet jag planerade för många år sedan. Tvättstället är Ånn från IKEA. Det brukar jag alltid använda vid renoveringar. Billigt och snyggt. Någon hylla behöver man inte heller!

På övre plan gick jag dock all in. Jag fick till en hel vägg med turkost, lite melerat kakel, stavformad litet sjöstensgolv och en stor spegel på ena väggen. Även där ett träbadrumsskåp fast i den högre skolan, DesignTorget köptes det på. Trots att en hel vägg är helt turkost så funkar det. Det har samma färg som en ocean och jag tror det ä anledningen. Det känns som om man är på en grekisk ö!

Turkost och sjösten i mammas badrum, tolv år gammalt nu men hänger med.

Jag har planer på att ha en sådan stor spegel i mitt nästa badrum. Det avgörande blir i vilket format spegelglasen levereras i, det är nämligen skären som kostar och då tror jag att det kan bli riktigt billigt att helt enkelt bara köpa ett okapat glas. Vi får se.

Den här veckan blir riktigt spännande. Får vi bra betalt för vårt hus kan jag ta ut svängarna lite, kanske. Jag är som sagt lite feg. men här kommer lite exempel på vad jag skulle vilja få in i mitt nya hus.

Sexkantigt cremevitt vill jag ha i nya huset

Nu håller vi bara andan här, väntar på att budgivningen ska sätta igång. Beroende på hur den utfaller ska vi rita ett hus, stort eller större, med eller utan Gyrofocus...det är frågan!

Bye for now!
Anna