Helt om

Barockskåp som någon uppenbarligen brytt sig om tillräckligt för att laga....men verkar inte vara en dyrgrip so

m jag behöver bevara i originalskick?

Jag har funderat på att skaffa överskåp. Exklusiva överskåp handsnickrade av Nisseby snickerier som gjort resten av köket. Men när Anna var här föreslog hon en sak...att vi skulle kolla lite på Blocket och så, för vi behöver ganska lite och jag vill ha lite "wow-faktor". Det hon och jag skissade på innefattade blåbetsat trä med en sektion med dörrar och två hyllpan som satt ihop med ett 1,1m långt hyllplan. Hon skulle återkomma med exakta ritningar och sa att mellan tummen och pekfíngret skulle det blir som minst 20000kr och som mest 40. 20 skrämmer mig inte om jag får det jag vill ha men 40....då kommer jag få problem med maken. 

Här är betsen jag förälskat mig i. Jag har redan hunnit loppa tre skärbrädor som är exakt likadana i samma bets. Jag har tydligen en blå period...

Så kom det där månatliga mailet från en auktionsbyrå. Och jag gjorde INTE som jag brukar göra nämligen att titta igenom HELA katalogen utan jag fokuserade på väggskåp och skrin (jag budade ju på ett skrin förra månaden som jag inte fick. Det var perfekt att ha stickorna i tänkte jag). Men inget av skrinen var i min smak. På väggskåpssidan däremot fanns fyra av intresse. Men nu efter att ha mätt och tänkt lite har det kokats ned till två nämligen:

Baksidan behövs ju egentligen inte för den ska sitta mot kaklad vägg.....

 

 

 

 

 

Jag var för att hämta saker på Kolonn i augusti och såg dessa fantastiska stolar från Thonet, det var nog då det tog skruv på allvar.

Här känns det ju inte som ett helgerån att modernisera lite tänker jag.....

Båda skåpen ska bli blå, sitta på samma höjd och innehålla allt det som jag inte riktigt vill se men ändå behöver på armlängda avstånd. Ett hyllpan mellan dem kan betsas i samma färg och erbjuda ungefär det jag ville uppnå nämligen att displaya mina crazyglas från SKRUF som mamma och pappa fick i bröllopspresent 1969 och tillhörande snapsglas som jag själv köpte från lagerrensningen av Björns glas i Vällingby innan de lade ner. Inte heller här känner jag att måleriet är något jag måste vårda. Möjligen blomman i mitten men vi får se. Maxat lär det bli iallafall....